TEKNISKA KRAV

För att garantera i alla avseenden "SM-värdiga" arrangemang har SFIF uppställt ett antal krav och rekommendationer som måste uppfyllas av den arrangör som får uppdraget att ansvara för tävlingen. Kraven handlar huvudsakligen om anläggningar och utrustning men också om domarkompetens och viss kringservice.

Genvägar

• SM-tävling på arena
• SM-tävling i terräng
• SM-tävling på landsväg
• SM-tävling i ultralöpning
• SM-tävling i traillöpning
• OCR-RM (Riksmästerskap i hinderbanelöpning)
• Sprint-OCR-RM (Riksmästerskap i hinderbanelöpning, sprint)

SM-TÄVLING PÅ ARENA

ANLÄGGNING / ARENA

Anm: Kraven avser de grenar som ingår i den aktuella SM-tävlingen

Arenan skall rent allmänt uppfylla samtliga krav ("skall") och rekommendationer ("bör") specificerade i SFIF:s regelbok vad gäller "Anläggning/Fast utrustning" för berörda grenar.

1. Löpning

1.1 Allmänt
* Belagda med allvädersmaterial av godkänd typ (kap F 1.1.1) och i fullgott skick
* Fullständiga banmarkeringar enl SFIF:s standard (kap F 1.3).
* Start- och nedlöpningslinjer för gruppstart på medel/långdistans.

1.2 Utomhus
* Varvlängd 400m
* Reglementsenlig sarg på insidan (kap F 1.2). Vid ev öppningar i sargen (för korsande ansatslöpning eller för hinderlöpning) skall gränsen markeras med koner (högst 4 m lucka i kurva).
* För Friidrotts-SM skall anläggningen ha 8 individuella banor på hela banvarvet.
* För övriga SM-tävlingar på arena skall anläggningen ha minst 6 individuella banor och bör ha 8 på upploppet.
* Banbredd 1.22 m (kap F 1.3)

1.3. Inomhus
Rundbana
* Varvlängd 200m
* Doserade kurvor med en radie som ej understiger ca 16 m.
* Då sarg saknas skall banans inre gräns markeras med koner (högst 1.5 m lucka i kurva).
* Minst 4 individuella banor.
* Banbredd 0.9-1.0 m.
Rakbana
* Utrymme för 60m löpning plus uppbromsningssträcka.
* Minst 6 individuella banor
* Banbredd 1.22 m.

2. Hopp/kast

2.1 Ansatsbanor för hopp och spjut belagda med allvädersmaterial av godkänd typ (kap F 1.1.1) och i fullgott skick.

2.2 Det bör finnas möjlighet att byta hoppriktning i stav, längd och tresteg. Vid mångkamp skall möjlighet finnas till att genomföra två grupper stavhopp samtidigt.

2.3 Kastringar för kula, diskus och slägga skall vara belagda med betong el motsv och i fullgott skick.

2.4 Fullgod skyddsbur för diskus och slägga.

2.5 I förekommande fall skall fullvärdig kastplan finnas i anslutning till huvudarenan.

2.6 Vid Friidrotts-SM, JSM och USM skall dock samtliga finaler inkl långa kast genomföras på huvudarenan. Vid Friidrotts-SM bör även samtliga kvaltävlingar gå på innerplan.

3. Övriga utrymmen

3.1 Sekretariat
* Sekretariatsutrymme erforderligt utrustat med datorer, skrivare och kopieringsapparater.
3.2 Dopingkontroll/sjukvård
* Tillgång till avskilda utrymmen, med toalett, för dopingkontroll samt för sjukvård.
3.3 Omklädnad
* Omklädningsrum i tillräcklig omfattning med toalett och dusch med varmvatten.
3.4 Uppvärmning
* Utomhus minst i form av större plan gräsyta eller grusplan för löpningsuppvärmning. Separat kastplan för uppvärmning bör finnas. Någon form av regnskyddat utrymme för uppvärmning bör också finnas.
* Inomhus ska separat avdelad yta finnas för uppvärmning.
3.5 Publik
* Läktare med sittplatser under tak för publik: Vid SM minst 1000 platser, vid JSM, USM och SM-JSM-USM stafett minst 500 platser.
* Ytterligare läktare efter behov.
3.6 Media
* Regnskyddade pressplatser med uppsikt över tävlingsområdet samt möjlighet att erhålla tele-/internetanslutning.
3.7 Servering
* Serveringsutrymme (se nedan "Övrig service").
3.8 Parkering
* Parkeringsutrymmen i erforderlig mängd i rimlig närhet av arenan.

UTRUSTNING/ REDSKAP

1. Dubbla kompletta godkända eltidtagningsutrustningar - inkl målkamera, avläsningsutrustning och startpistoler - skyddade för regn och vind. Det rekommenderas att kamerorna är placerade på var sin sida om mållinjen. Om detta inte är praktiskt lämpligt ska de vara så högt placerade att risken för att löparna skymmer varandra på målfotot är försumbar.

2. Erforderligt antal fungerande vindmätare (minst 2).

3. Godkända kastredskap i erforderlig mängd.

4. Övrig lös utrustning enligt SFIF:s regelbok i erforderlig mängd.

5. Vid SM, JSM och USM: Displayer för angivande av rullande tid och preliminär segrartid.

FUNKTIONÄRER / DOMARE

Dessa kompetenskrav för huvudfunktionärer gäller vid landskamper, SM- och GP-tävlingar:

1. Tävlingsledare
* Rekommenderas att denne är förbundsdomare (dvs har genomgått SFIF:s förbundsdomarkurs och blivit godkänd på regelkunskapsprovet).

2. Teknisk ledare
* Bör ha genomgått SFIF:s speciella utbildning för tekniska ledare. Då sådana kurser arrangeras endast sporadiskt kan SFIF:s Tävlingsansvarige ge dispens för en rutinerad förbundsdomare eller person med motsvarande kunskaper och erfarenheter som teknisk ledare.

3. Jury
* Då juryns uppgift är att utifrån gällande regler granska ifrågasatta domslut vid tävlingen bör juryledamot normalt vara förbundsdomare, eftersom man alltså måste besitta en bevisad stor kunskap om och förtrogenhet med reglerna.

4. Starter
* Skall vara godkänd förbundsstarter.
* För SM-tävling utser SFIF starters.

5. Eltidsledare
* Skall vara godkänd förbundseltidtagare (dvs ha genomgått SFIF:s kurs för eltidtagare). Dock kan om särskilda skäl föreligger SFIF:s Tävlingsansvarige ge dispens för annan eltidsledare om denne bedöms ha erforderlig utbildning, kompetens och erfarenhet.

6. Övriga huvudfunktionärer
* Samtliga domare med ledaransvar (primärt grenledare) på tävlingen bör vara förbundsdomare.
* Vid SM-tävlingar gäller följande krav på förbundsdomare:

Anm: Landskamp och GP-tävling jämställs med SM.

ÖVRIG SERVICE

1. Hemsida på internet för att göra inbjudan, tidsprogram, PM, resultatlista m m snabbt och allmänt tillgängligt.

2. Preliminär resultatlista med alla resultat ska läggas ut på hemsidan senast vid slutet av varje tävlingsdag. Slutlig resultatlista ska finnas inom två veckor.

3. Servering på arenan med kaffe, bröd, varmkorv etc. Vid heldagstävling skall servering av mat ske fram till tävlingarnas slut.

SM-TÄVLING I TERRÄNG

BANAN

1. Underlaget skall bestå av grus, stig, gräs eller sågspån och vara så fast och så fritt från ojämnheter att risken för skador minimeras.

2. Startområdet skall ha plats för minst 80 löpare i bredd på samma startlinje.

3. Avståndet rakt fram från startlinjen innan banbredden är nere i 5 m skall vara minst 100 m.

4. Banan skall tillåta förbilöpning överallt och vara fri från tvära svängar så att risken för farliga situationer minimeras

5. Banan skall ha en utslagsgivande kupering. Upp- och nedförsbackar får ej vara så branta att normal löpning förhindras eller utgör en säkerhetsrisk.

6. I anslutning till startområdet skall väderskyddat utrymme för överdragskläder finnas.

7. Varvet skall mäta ca 1500m eller ca 2000m och löpas erforderligt antal varv.

SM-TÄVLING PÅ LANDSVÄG (10km, halvmarathon, marathon)

BANAN

1. Underlaget skall vara asfalt.

2. Banan skall vara kontrollmätt av en av Svenska Friidrottsförbundet utbildad förbundsbanmätare.

3. Startområdet skall vara så stort att alla löpare ska kunna starta utan risk för trängsel.

4. Banan kan vara varvbana, vändpunktsbana eller ”rakbana”. Avståndet mellan start och mål ”fågelvägen” får inte vara större än 50% av banans längd. I höjdled får inte målet ligga mer än 1/1000 av banans längd lägre än startplatsen.

5. Banan skall tillåta förbilöpning överallt och vara fri från tvära svängar så att risken för farliga situationer minimeras.

6. Banan ska ha vätskekontroller med maximalt 5 km mellanrum mellan kontrollerna.

7. I anslutning till startområdet skall väderskyddat utrymme för överdragskläder finnas.

SM-TÄVLING I ULTRALÖPNING (100km, 24-timmarslöpning)

BANAN

1. Underlaget skall vara hårt, jämnt och så enhetligt som möjligt.

2. Banvarvet skall vara kontrollmätt av en av Svenska Friidrottsförbundet utbildad förbundsbanmätare.

a) På SM 100km används normalt en flack varvbana där banvarvet är 2, 5 eller 10km långt av praktiska skäl.

b) På SM i 24-timmarslöpning används antingen friidrottsarenans varvbana eller en flack varvbana där varvet är 1–2,5km långt (och där friidrottsarenans rundbana kan utgöra en del av banvarvet).

3. Startområdet skall vara tillräckligt stort för att alla löpare ska kunna starta utan alltför stor trängsel.

4. Banan kan vara varvbana eller vändpunktsbana. Avståndet mellan start och mål ”fågelvägen” får inte vara större än 50% av banans längd. I höjdled får inte målet ligga mer än 1/1000 av banans längd lägre än startplatsen.

5. Banan skall tillåta förbilöpning överallt och vara fri från tvära svängar så att risken för farliga situationer minimeras. Vid vändpunkter rekommenderas inte en enstaka kon, utan en droppformad uppställning av koner som gör att löparen kan göra en rundare sväng vid vändpunkten.

6. Vätskekontroller

a) På SM 100 km: Banan ska ha vätskekontroller med maximalt 5 km mellanrum mellan kontrollerna. Fler än en vätskekontroll per varv rekommenderas starkt vid varmt väder. Längs banan ska ett eller flera områden för ”egen support” (vätska m.m.) markeras.

b) På SM i 24-timmarslöpning: Banan ska ha en vätskekontroll som arrangören ansvarar för. Längs banan ska ett eller flera områden för ”egen support” (vätska m.m.) markeras.

7. I direkt anslutning till banan ska det finnas gott om toaletter. Viktigt att toaletterna placeras i nivå med marken, d.v.s. inte på någon upphöjning.

8. I anslutning till startområdet skall väderskyddat utrymme för överdragskläder finnas.

SM-TÄVLING I TRAILLÖPNING

BANAN

1. Traillöpning genomförs i naturlig terräng. Typiska underlag är tekniska stigar, ”single tracks”, grusvägar och stiglös bergsterräng. Sektioner med permanent vägbeläggning är acceptabla som förbindelse mellan delar av banan, men ska minimeras.

2. Banan skall ha en utslagsgivande kupering. Upp- och nedförsbackar får vara så branta att normal löpning förhindras.

3. Längs banan bör det finnas kontroll-/hjälpstationer med ca 10–15km mellanrum. Vid dessa stationer ska arrangören erbjuda mat, dryck och första hjälpen. (Om löpare behöver mer dryck eller näring än vad hjälpstationerna erbjuder ska de bära med sig sådant själva.)

4. I anslutning till startområdet skall väderskyddat utrymme för överdragskläder finnas.

5. I normalfallet ska ett traillopp gå på envarvsbana, men i undantagsfall kan sträckan löpas i två varv.

6. Traillopp kategoriseras med utgångspunkt i ”km-effort-index” (=summan av distansen i kilometer + en hundradel av den sammanlagda höjdvinsten i meter). Exempelvis blir km-effort-index 100 för ett lopp med löpsträckan 65km och 3500m höjdvinst. Enligt beslut på Förbundsårsmötet 2021 ska SM arrangeras på två sträckor: Ett lopp i kategori S (km-effort-index mellan 45 och 74) och ett lopp på ultradistans (längre än marathon).

OCR-RM

BANAN

1. Banornas längd ska ligga i intervallerna 3–5km resp. 12–15km. Korta banan ska innehålla minst 20 hinder, långa banan minst 40 hinder.

2. Varvbana kan accepteras för den långa banan (exempelvis 4 varv på en 3km-bana eller 3 varv på en 5km-bana). I sådana fall behöver inte alla hinder längs banan upprepas på varje varv.

3. Banan ska innehålla hinder av varierande karaktär och svårighetsgrad.

4. De första hindren på banan ska klara av minst 25 personer samtidigt. Ett hinder av typen ”bära tungt” tidigt i banan brukar hjälpa till att sprida ut löparna, och rekommenderas därför.

5. Samtliga hinder på banan ska klara av minst 4 personer (lanes) samtidigt.

6. Underlag: Asfalt bör undvikas. (Kortare sträckor på asfalt är okej.)

7. Tidtagning: Tidtagningssystemet måste klara av att hantera bruttotider. Om chiptidtagning används måste samtliga löpares chip kunna aktiveras samtidigt av startsignalen, och inte av att den enskilda löparen passerar startlinjen.

SPRINT-OCR-RM

BANAN

1. Tävlingen bör gå i befintlig hinderpark eller tillfälligt uppbyggd ”publikvänlig” bana.

2. Banan ska vara mellan 300 och 500m lång och innehålla minst 12 hinder av olika karaktär och svårighetsgrad.

3. Samtliga hinder på banan ska klara av minst 4 personer (lanes) samtidigt.

4. Tidtagning behöver bara användas vid tidskvalet. Nettotider kan användas, d.v.s. tidtagning som startar när löparen passerar startlinjen och stannar när löparen passerar mållinjen.

5. I finalomgångarna sker all vidarekvalificering på placering. Tidtagning kan användas, men är inte nödvändig. Om tidtagning används i finalomgångarna ska bruttotider användas, d.v.s. tidtagningen startar samtidigt för samtliga löpare och avslutas när varje löpare passerar mållinjen.